Jag älskar henne så himla mycket att ni skulle nog aldrig kunna fatta! Hon är aldeles underbar min lotsasfarmor! Nu undrar ni kanske vad en "lotsasfarmor" är och därför tänker jag förklara=)
Min mamma och pappa skilde sig när jag var ugefär 9 månader och min mammas (då) bästa kompis Hans kom inn i vårat liv och var tillsammans med oss hela tiden! När jag var 1 år så var han och min mamma tillsammans. Denna man var en underbar människa, och underbara människor kommer ofta i ett paket med antingen en underbar familj eller en inte fullt så underbar familj, men vi hadde tur! Han kom i ett packet med en av dom underbaraste familjer jag vet om! Hans mamma tog mig och min storasyster under sina vingar med en gång och aldrig någonsinn har jag kännt att hon har gjort någon skilnad mellan mig, Linn, Ida och Kent! (Ida och Kent är för övrigt mina yngere syskon, Hans och mammas barn).
Summan av kardemumman så var det så att jag och Linn hadde redan en farmor och en mormor och i Norge så är det många som använder bæstemor och bæstefar till sina mor och far föräldrar. Så när min lillasyster Ida kom efter ett par år så började alla fundera över vad Ida skulle kalla Kari (bæste) för något eftersom att jag och Linn redan hadde en farmor och alla ville att det skulle bli så lite virrigt som möjligt. Då kom dom på Idèn att kalla Kari för bæstemor i stället för farmor! Hon tyckte så klart att det var helt ok och på så sätt började vi med kalla henne för bæstemor, fast vi sæger bara bæste=P

Men i alla fall! Ni har ingen aning om hur mycket hon betyder för mig och alltid ha gjort! Det kan gå två månader mellan dom gångerna vi pratar men så ringer vi varandra helt pløtsligt en dag och då låter det gärna så hära när hon svarar om jag ringer,
- Kari.
- Hallo bæste, det är Hege (jag pratar dock så klart på Norska=P)
- Nemen är det Hegemor som ringer! Pratar du lite Svenska nu? Jag blir ju alldeles virrig av alla dessa språk!
säger hon sammtidigt som hon skrattar som bara hon kan! Jag pratar aldrig Svenska med henne, jag bröt ju förut och det är så det har börjat! Hon tycker att det är ett sjukt roligt skämt och hon skojjar som bara hon kan!<3

Hon är alldeles underbar! Jag hatar när folk ska behandla mig som att jag fortfarande är 8, och tyvärr händer det ganska ofta eftersom att dom flästa kommer bara ihåg mig som en 8 åring, (det var då min mamma och Hans dog och på så sätt tappade vi kontakten med alla mammas vänner å så i Norge eftersom att vi flyttade till pappa i Sverige) men när bæste säger "Nemen, e de a Hege mor som ringe ja! Så korseli!" med en sånn röst som man pratar med en 8 åring så kan jag bara le! Hon är alldeles underbar och den relasjonen vi har vill jag aldrig förlora!
Hawkar tycker om henne sjukt mycket också, han säger "Hon påminner mig om Nana (hans farmor)!" eftersom att hon är helt kramig och dann! Första gången Hawkar träffade henne så hälsade hon med handen, när vi skulle hem efter fikat (ungefär en timma senare) så kramade hon honnom som att hon kännt honnom för alltid! Hon är alldeles underbar och man kan bara älska denna underbara människa! Tack Gud för att du gav mig changsen att få träffa henne och vara hennes "barnbarn"!

Så vill jag bara säga att jag älskar min egna ricktiga farmor minnst lika mycket! Men detta är bæstes innlägg och det ska handla om henne! Den underbara människan!<3