Din gammelfarmor ringer mig ofta, hon frågar hur du mår och hur jag mår, ja hur vi mår allihoppa helt enkelt! Hon sitter och stickar och stickar, nær hon fick veta att du redan kommer i Augusti fick hon brottom ska du veta! Hon stickar en sjukt fin jacka åt dig, tillhörande filt och strömpor! Jag har valt ut det hela och eftersom att jag inte är någon höydare på att sticka så hjälper hon mera änn gärna till. Men mamma försöker också, jag kan! Jag håller på med en mössa åt dig jusst nu, jag ångrar mig hela tiden för villket mönster den ska ha så jag sitter ijäntligen och drar upp allt hela tiden, men det blir nog bra tillslut, eller vad tror du?

Dom senaste dagarna har inte varit så bra, inte för oss... Vi har bråkar lite för mycket, även fast vi alltid blir samms på en gång, eftersom att Hawkar inte tycker om att vara osams så säger han alltid förlåt, men det tar i alla fall på! Jusst nu är vi värdens bästa vänner och jag är så lycklig för att han är min, det är jag ioförsig alltid! Men det är så klart att när vi bråkar så brukar jag ofta önska han till ett varmare ställe! Men inte jusst nu! Jusst nu är han värdens bästa och jag känner facktiskt att vi har kommit över det som vi har bråkat om nu i det sissta! Vi pratade värkligen ut om det i dag och jag frågade honnom (något som jag kom på att jag aldrig har frågat honnom förut) vad han vill! Han förklarade vad han vill, och det är precis det samma som jag vill, att vi ska funka och att allt ska bli bra! Nu när vi har pratat om det känns det mycket bättre, jag kom på att det inte är så ofta vi pratar om vad vi vill och vad vi tycker så nu ska vi värkligen börja med det! För om man inte pratar om det hur ska man då veta?

Här om dagen satt jag och sjöng för magen och Hawkar kommer, sen skrattar han och säger "Inte konstigt att hon sparkar när du sjunger, ungen får ju huvudvärk även fast hjärnan inte enns är färdigt utväcklad änn!" Och sen skrattar han högt innan han säger "Pappa kan!" och ligger med munnen ricktat mot magen och sjunger för full hals på Kurdiska och hon slutar sparka! Så säger han "Där ser du, nu sover hon skönt!" och jag svarar "Psst hon är rädd och undrar va fan det är för psykopat pappa hon har!" Det tycker jag va kul! I alla fall när han tar bort mina händer från min egna mage och säger "PAPPA KAN!" Vem tror han att han är?=P

Fast pappa kan! Han är värdens underbaraste och när han gör sånna saker så fattar jag hut mycket jag älskar han! Här om dagen kom han facktiskt hem med en nappflaska! Sånn NAN flaska och sedan berättar han så hära "Det hära är den bästa dom har! För ser du dom hära hålen i botten? Dom gör att luften går ur flaskan som så gör att bebisen inte blir gasig! VA SMART VA?" Roligt att en nappflaska imponerar honnom nu för tiden, inte bara det men nappflaskan var lila och till det säger han "Dom hadde rosa och blå också, men vi vill ju inte ha rosa för hon ska inte bli någon undertryckt tjej inte, och blått passar liksom inte helt till en flickbebis, då kommer alla tro att hon är en pojke och det vill vi ju inte!" Så därför hadde han valt den lila=P Sötnosen min!

Men nu ska jag dra och sova=) Puss hej!